BELIEVE - del 2
2012-07-31 / 19:19:46 / Allmänt /Alla har ätit och står nu utanför matsalen som vi blev tillsagda. Alla står och pratar med varandra tills ledarna kommer.
"Så för att lära känna varandra ska vi ha några lekar." Säger en lång kille med skäggstubb. Lekar? Är vi fem år eller? Och jag trodde det här skulle bli kul.
"Så vi har bestämt att vi ska hitta på något i aktivitetsrummet, men eftersom att alla inte får plats där så får några som vill köra fotboll. Så alla som vill till aktivitetsrummet går med Sara och alla som vill köra fotboll går med mig." Score! Det kommer kanske bli kul ändå, tänker jag och ler för mig själv.
Alla tjejer följer efter den brunhåriga tjejen, Sara och alla killar följer efter Micke som han heter. Det är inte ovanligt, tjejer kör i så gärna fotboll om det finns något annat att välja på, varför vet jag inte.
"Vi ses sen då." Säger Justin och går efter Micke.
"Vadå ses?" Frågar jag och springer efter honom. Han kollar frågande på mig.
"Ska du köra fotboll?" Frågar han och hånflinar åt mig. Jag slår till honom på axeln och går efter alla killar.
"Så för att lära känna varandra ska vi ha några lekar." Säger en lång kille med skäggstubb. Lekar? Är vi fem år eller? Och jag trodde det här skulle bli kul.
"Så vi har bestämt att vi ska hitta på något i aktivitetsrummet, men eftersom att alla inte får plats där så får några som vill köra fotboll. Så alla som vill till aktivitetsrummet går med Sara och alla som vill köra fotboll går med mig." Score! Det kommer kanske bli kul ändå, tänker jag och ler för mig själv.
Alla tjejer följer efter den brunhåriga tjejen, Sara och alla killar följer efter Micke som han heter. Det är inte ovanligt, tjejer kör i så gärna fotboll om det finns något annat att välja på, varför vet jag inte.
"Vi ses sen då." Säger Justin och går efter Micke.
"Vadå ses?" Frågar jag och springer efter honom. Han kollar frågande på mig.
"Ska du köra fotboll?" Frågar han och hånflinar åt mig. Jag slår till honom på axeln och går efter alla killar.
Justin springer ikapp mig och lägger sin arm över min axel och ler mot mig.
"Justiin!" En pojkröst ropar på Justin och både jag och han vänder oss om.
"Christian!" Han springer till killen som ser ut att vara i min ålder. Han lägger sin arm på hans axel istället och går mot mig.
"Christian, Allison. Allison, Christian." Justin presenterar mig för honom.
"Hej." Mumlar jag och fortsätter gå.
"Är det din flickvän?" Hör jag Christian fråga. Jag tänkte vända mig om och säga att jag inte är det, men samtidigt bryr jag mig inte för jag känner knappt Justin. Så jag slutar lyssna och springer till alla andra som har ett rejält avstånd från mig.
Jag får ett rött band och kollar mig omkring. Jag kom med alla biffar, tänker jag och flinar triumferande.
"Så det är fyra lag, jag dömer på den här planen och Anders på den. Blått och grönt går till den planen och rött och gult stannar här." Säger Micke.
Jag ser Chaz som har ett rött band och går till honom.
"Hej." Säger han glatt.
"Hej." Svarar jag och kollar på motståndarna. Dom bråkade om vem som skulle spela vart medan vårt lag stod och pratade lugnt. Jag och Chaz springer till vårt lag och frågar om positioner.
"Du kan spela back om du vill." Säger han till Chaz. "Och em du kan öh vara avbytare." Säger han. Jag gissar att jag aldrig kommer få spela. Med en suck går jag av planen till avbytarbänken.
"Okej vi kör två gånger femton minuter. Är ni redo?" Frågar Micke. Alla skriker och han blåser i visselpipan.
Nu har det gått tretton minuter och jag har inte ens spelat. Snacka om diskriminering. Jag suckar högt och Micke blåser i visselpipan och alla slutar spela. Det står 1-1 . Alla i mitt lag går mot avbytarbänken för pepptalk.
"Låt Allison spela." Säger Chaz och kollar på deras reaktioner. Ingen säger något, det är helt tyst.
"Hon är grym. Hon brukar spela med mig och hon går på fotboll, så ge henne en chans." Jag ler tacksamt mot honom.
"Öh okej då." Säger en av de biffiga killarna. "Vart vill du spela?" Frågar han.
"Hon brukar spela topp." Säger Chaz. Killen nickar och räcker ut handen. Jag tar tag i den och ställer mig upp. Visselpipans gälla ljud tjuter i våra öron, jag sätter upp håret i en hästsvans och går till min position.
Visselpipan tränger in i våra öron och spelet börjar. Motståndarlaget gör sin avspark och spelet är i full gång nu. Dom verkar se mig som en svag punkt och anfaller mot mig. Jag gör min grej och bryter deras spel och spurtar med bollen. Jag passar en blond kille och springer in till mål, han gör ett inlägg och jag nickar in den i mål. Alla i laget jublar.
"Bra!" Ropar den blonda killen till mig och jag ler.
Jag ser Ryan i motståndarlaget och han gör tummen upp till mig. Han har alltid stöttat mig i fotbollen, det är det ända jag är bra på enligt mig. Det är det ända jag är bra på och tycker om, rättare sagt.
"Justiin!" En pojkröst ropar på Justin och både jag och han vänder oss om.
"Christian!" Han springer till killen som ser ut att vara i min ålder. Han lägger sin arm på hans axel istället och går mot mig.
"Christian, Allison. Allison, Christian." Justin presenterar mig för honom.
"Hej." Mumlar jag och fortsätter gå.
"Är det din flickvän?" Hör jag Christian fråga. Jag tänkte vända mig om och säga att jag inte är det, men samtidigt bryr jag mig inte för jag känner knappt Justin. Så jag slutar lyssna och springer till alla andra som har ett rejält avstånd från mig.
Jag får ett rött band och kollar mig omkring. Jag kom med alla biffar, tänker jag och flinar triumferande.
"Så det är fyra lag, jag dömer på den här planen och Anders på den. Blått och grönt går till den planen och rött och gult stannar här." Säger Micke.
Jag ser Chaz som har ett rött band och går till honom.
"Hej." Säger han glatt.
"Hej." Svarar jag och kollar på motståndarna. Dom bråkade om vem som skulle spela vart medan vårt lag stod och pratade lugnt. Jag och Chaz springer till vårt lag och frågar om positioner.
"Du kan spela back om du vill." Säger han till Chaz. "Och em du kan öh vara avbytare." Säger han. Jag gissar att jag aldrig kommer få spela. Med en suck går jag av planen till avbytarbänken.
"Okej vi kör två gånger femton minuter. Är ni redo?" Frågar Micke. Alla skriker och han blåser i visselpipan.
Nu har det gått tretton minuter och jag har inte ens spelat. Snacka om diskriminering. Jag suckar högt och Micke blåser i visselpipan och alla slutar spela. Det står 1-1 . Alla i mitt lag går mot avbytarbänken för pepptalk.
"Låt Allison spela." Säger Chaz och kollar på deras reaktioner. Ingen säger något, det är helt tyst.
"Hon är grym. Hon brukar spela med mig och hon går på fotboll, så ge henne en chans." Jag ler tacksamt mot honom.
"Öh okej då." Säger en av de biffiga killarna. "Vart vill du spela?" Frågar han.
"Hon brukar spela topp." Säger Chaz. Killen nickar och räcker ut handen. Jag tar tag i den och ställer mig upp. Visselpipans gälla ljud tjuter i våra öron, jag sätter upp håret i en hästsvans och går till min position.
Visselpipan tränger in i våra öron och spelet börjar. Motståndarlaget gör sin avspark och spelet är i full gång nu. Dom verkar se mig som en svag punkt och anfaller mot mig. Jag gör min grej och bryter deras spel och spurtar med bollen. Jag passar en blond kille och springer in till mål, han gör ett inlägg och jag nickar in den i mål. Alla i laget jublar.
"Bra!" Ropar den blonda killen till mig och jag ler.
Jag ser Ryan i motståndarlaget och han gör tummen upp till mig. Han har alltid stöttat mig i fotbollen, det är det ända jag är bra på enligt mig. Det är det ända jag är bra på och tycker om, rättare sagt.
Nu förbereder dom sig för en avspark och snart springer dom hitåt. Den här gången passar dom hem och jag springer för att göra ett anfall. Killen som har bollen nu gör en volley, men det ända jag känner är en otrolig smärta i huvudet och snart trycks luften ur mig.
Ryans perspektiv:
Jag ser Alli anfalla, hon är så grymt bra. Lucas, som har bollen nu gör en snygg volley och tar sig förbi Allison. Jag ser henne på marken och springer genast dit. Hon reser sig inte, hon brukar göra det efter varje fall.
"Alli!" Jag skakar om henne, men hon öppnar inte ögonen. Spelet stannar och Micke kommer springande. Han tar plats och kollar om hon andas.
"Jag tror jag råkade sparka henne i huvudet." Säger Lucas. Han är nära på att gråta, precis som jag.
"Ta det lugnt Lucas, hon andas." Säger Micke. "Har hon någon hon känner här?" Frågar han när killarna från andra planen. Jag, Justin och Chaz räcker upp handen.
"Jag är hennes bror." Säger jag osäkert.
"Brukar sånt här hända när hon slår sig?" Jag skakar på huvudet och ser att Alli öppnar ögonen, jag pustar ut. Hon är i alla fall inte död, tänker jag.
"Allison hur många fingrar håller jag upp?" Frågar han och tar upp fyra fingrar.
"Fyra, tror du jag är dum i huvudet." Hon gör ett försök att ställa sig upp men ser ut att få jätteont i huvudet och faller till marken igen. Jag hann precis ta emot henne.
"Hon ska nog vila." Micke bär upp henne och jag följer efter honom.
"Vilken stuga bor hon i?" Frågar han mig.
"29" Svarar jag och springer till Chaz för att hämta nyckeln. Han kollar på mig med en orolig blick och springer sedan efter mig som springer till vår stuga. Vilket gör att Justin också springer efter.
Micke lägger henne på sängen och sätter sig på kanten.
"Hur är det?" Frågar jag och stryker hennes hår.
"Det är okej, känner mig bara lite yr. Men snart ska jag nog kunna spela." Säger hon med ett leende. Typiskt henne att aldrig ge upp.
"Det skulle jag inte tro. Du får vila här i minst en timme." Säger Micke omsorgsfullt.
"Men jag sviker ju mitt lag! Jag kan inte bara ge upp!" Skriker hon. Vi har nämligen blivit uppfostrade att aldrig ge upp, men hon fattar inte att man måste ta det lugnt i såna här situationer.
"Det är bara en lek." Säger Micke. " Jag hämtar lite dricka, kommer strax." Han går ut ur stugan och jag ser honom gå mot matsalen. Ingen säger något tills Alli bryter tystnaden efter några minuter.
"Nu mår jag bra." Säger hon muntert och reser sig upp. Hon vinglar inte ens, så jag tror att hon mår bra. Men man vill ju vara säker.
"Det är nog bäst om du vilar ett tag." Säger Chaz och går mot henne. Hon lyssnar inte på honom utan går mot dörren.
Allisons perspektiv:
Jag struntar i vad killarna säger och går ut i solen. När dörren smäller igen vänder alla sina blickar till mig. Jag ler lite som ett tecken på att jag mår bra men ingen verka fatta. Biffen som jag krockade i kommer mot mig.
"Du jag är verkligen jätteledsen, det var verkligen inte med mening." Han ser en aning skyldig ut.
"Hörru. Det är mitt fel som hoppade för högt, men nu mår jag bra så vi glömmer det nu." Jag skuttar glatt iväg till planen och ställer mig på min position.
"Du ska inte spela!"
Shít Micke kommer och han ser arg ut, vad ska jag göra?
"Emm jag kollar bara så att gräset är bra." Säger jag och kollar ner i marken.
"Du går in nu." Säger han strängt. Men jag flyttar mig inte en centimeter. Det är inte riktigt min grej att lyssna på vad andra vill att jag ska göra, det är ju trots allt mitt liv. Mitt liv, mina regler.
"Kom nu." Han tar ett hårt grepp runt min handled och drar bort mig från planen.
"Kan jag inte ens få titta?" Han skakar på huvudet till svar. Jag suckar och går efter honom, jag får väl hoppa ut genom fönstret.
"Kan någon följa med?" Jag vänder huvudet mot grabbarna trots att han drar allt han kan. Ryan, Chaz, Justin och den där killen Christian följer efter.
"Nu ser ni till så att hon sover en stund, hon behöver det." Hör jag djävulen säga, innan dörren smälls igen. Christian tar in en stor reseväska.
"Ska du också bo här?" Frågar jag, även fast jag inte bryr mig. Han nickar och slänger väskan på en säng. Dom måste ha lyft in en till säng här, för om jag minns rätt fanns det bara fyra sängar när vi kom hit igår kväll.
"Kan jag låna någons mobil en stund." Frågar jag alla. Min är urladdad och laddaren ligger väl nergrävd i någon av väskorna.
Justin räcker mig sin mobil och jag tar emot hans lila iPhone. Han hade slagit koden så jag tar upp templerun och börjar köra.
"Vad gör du?" Mumlar han.
"Smsar mamma." Ljuger jag. Jag ser i ögonvrån att han kollar undrande på mig.
"Du spelar ju pemplerun!" Skrattar han och sätter sig bredvid mig. "Mitt rekord är nio miljoner." Säger han stolt. Inte för att jag blir imponerad om det är det han vill att jag ska bli.
"Det tror jag på först jag ser det." Säger jag bara och lägger mig ner i sängen. Han lägger sig bredvid mig och kollar när jag spelar. Det går jättedåligt, men det är bara för att han tittar på för det brukar gå jätte bra.
"Ska jag visa?" Frågar han kaxigt och jag räcker honom mobilen.
Han börjar köra och jag lägger huvudet på hans bröstkorg. Inte för att det är mysigt utan för att se bättre. Men när man tänker efter så är det ganska mysigt.
Justins perspektiv:
Allison lägger huvudet på min bröstkorg och jag känner hur det hettar till i mina kinder. Men jag försöker att inte bry mig fast än det bultar i bröstet på mig och kinderna blir varma.
Men i och med att hon gör det så lugnt och självsäkert lugnar jag mig lite. Nu dog jag, så jag lägger mobilen på bordet bredvid sängen och kollar på Allison. Hon har somnat.
Killarna är i badrummet och fixar så det gör väl inget om jag somnar jag med?
Ögonlocken blir tyngre och tyngre och tillslut orkar jag inte hålla dom öppna.
